Mitt ordval beskriver hur jag ser på världen. En ny syn på världen kräver därför nya ord. Vill jag matcha den livskänsla jag har nu duger inte att hänvisa till hjärnan längre. I och med det bytet ser jag även andra ord i nytt ljus och kan förstå reinkarnation och karma på ett nytt sätt.
Den senaste tidens upplevelser jag haft genom mitt experiment (där jag låtit mig flyta med i livets händelser) har gjort att jag måste sluta använda vissa ord och ge vissa begrepp en ny betydelse.
Mitt liv ter sig så annorlunda att vissa ord inte passar längre. Framför allt vill jag sluta hänvisa till min hjärna när jag vill prata om tankar, insikter och impulser. Det känns missvisande. Som om det språket inte riktigt träffar rätt längre.
Svenskan har verkligen anammat vetenskapens syn på hur vi fungerar. I vårt talade språk hänvisar vi till hjärnan som centrum för allt som pågår och låter hjärnan vara epicentrum för vilka vi är. Men genom mitt experiment har något vidgats. Det känns inte sannolikt längre att mitt Jag har sitt ursprung i hjärnan (om det nu någonsin gjort det, jag kanske snarare har talat som jag lärt mig).
Mind – psyke
Ett bättre begrepp är det engelska ordet mind. Det kommer närmare den känsla som uppstått efter mitt experiment. Mind beskriver något annat än de kemiska processer som vi brukar beskriva är vår innersta kärna.
Men svenskan har ingen bra översättning för engelskans mind. Vi vacklar ofta mellan hjärna eller sinne, men inget av dem fångar egentligen den mer levande essensen i ordet.
På senare tiden har jag börjat använda ordet psyke som en översättning. Det matchar min upplevelse bättre. Psyke är liksom mind ett ”luftigare” ord i den meningen att det är svårdefinierat och inte riktigt går att sätta fingret på vad det är.
För min upplevelse nu av vad jag är beskriver mer ett rum, eller snarare en inre rymd eller ett landskap, där saker kan ta plats än något i sig definierat. Där kan tankar, insikter, och kreativa idéer uppstå och passera. Och inget där är egentligen beständigt. Jag blir utefter det som passerar.
Psyket därför det ord jag kommer att använda från och med nu. Det passar bättre. Att se mitt Jag som ett öppet inre landskap ger också en bild för hur det blir om vi hänger fast vid idéer, minnen och mentala instinkter/reflexer. De blir då en avlagring i psyket som minskar rörligheten och friheten för det som vill passera. Det kan till och med bli så överbelastat och trångt att jag blir sjuk.
Själ, karma och reinkarnation
Karma och reinkarnation har varit begrepp jag inte riktigt kunnat ta till mig tidigare. De har liksom inte slagit an något utan har förblivit obegripliga. Men med min syn där jag är psykets oändliga rymd kan jag förstå orden.
För ordet psyke kommer från grekiskan och betyder själ eller liv. Och kanske är det därför ordet känns mer rätt som översättning för mind. Psyket, precis som själen, bär på en starkare känsla av liv, än hjärna och sinne som känns materiellt och obesjälat, och som ett rum kan vi också se själen; en plats där gott och ont, personans eller skuggans karaktärer träda in som på en scen.
Och med den synen på vad jag är blir också reinkarnation begripligt för mig. För om psyket/själen ses som ett rum eller landskap är det lätt att föreställa sig hur de flesta av oss får det utrymmet möblerat med familjens och kulturens tankemönster och normer redan innan vi själva kan fylla det – och där sker den verkliga reinkarnationen av tidigare liv. Där föds tidigare generationers tankesätt om på nytt.
På det viset kan jag också förstå karma. För det blir för mig då ett ord för konsekvenserna av de här tankegångarna som kommer att fortsätta utspela sig innan någon sätter stopp för linjen av karma som vi ärvt, för precis som reinkarnationen ser jag karma som ett begrepp för de beteendemönster som blir en konsekvens av de återfödda tankemönstren. Mitt karma består då av konsekvenser av tidigare generationers föreställningar – mitt liv blir såsom de har levt, tänkt och gjort. Och god karma blir då handlingar som bryter de här ärvda föreställningarna och beteendemönstren.
Att göra rent hus
Men vi kan bryta den upprepande cykeln. Vi kan befria oss och inte föra det här psykiska arvet vidare. Genom att få syn på vilka övertygelser, viljor, och beteendemönster du ärvt från tidigare generationer kan du frigöra ditt inre landskap – först då blir din blick klar och du kan se vad din verklighet faktiskt består av och anpassa ditt leverne utifrån det. Då är du inte fast i instinkter som varken tjänar dig eller andra. Det är för mig att leva autentiskt.
Och för att hålla det tänket vid liv är det viktigt vilka ord vi använder. Psyket/själen rimmar mer med den livskänsla och frihet vi vill hålla levande. Om vi beskriver oss själva som en grå massa som styrs av kemiska substanser tappar också livet något av sin färg och blir grått. Saker blir statiska och mekaniska. Och om vi ser oss själva som bestående av det som avlagrats i våra psyken är vårt öde redan bestämt. Det bästa blir då att äta piller för att reglera den kemiska obalansen. Men är det så du upplever det?
Foto: 愚木混株 cdd20 on Unsplash