Kanske har du redan hittat en flock där du känner dig hemma? Bara att gratulera. För längtan efter gemenskap och tillhörighet är stark hos människan. Men vet du inte än vilken flock du ska söka, eller var du hittar den, sluta inte att leta!
Sagan om den fula ankungen drivs den fula ankungen iväg från sin flock. De tycker att han är för konstig och ful. Länge letar han efter någon att vara med, utan att förstå vem han är. Han söker upp vildgäss, en katt och en höna. Men alla tycker han är lika konstig och ingenstans känner den sig hemma. Ja, ni vet hur den slutar. Den fula ankungen möter till sist en flock med svanar och han begriper vad han är och han välkomnas till flocken.
En viktig poäng med HC Andersens gamla saga är att inte ge upp. Trots att ankungen inte riktigt vet vem han är, fortsätter han söka, eftersom längtan efter gemenskap är så stark.
Ibland har vi så totalt stängt ner vårt inre att vi inte bara har noll koll på vad som är vår passion, vi märker inte ens att vi inte vet. Vi har stängt av.
Sådan var jag. I början av mitt liv hade min familj och mina vänner helt andra intressen än jag. Bland vännerna handlade det mest om att leka med barbie och dockor, medan jag ville leka äventyrsexpeditioner och spännande teveprogram jag sett. Jag läste Kampratposten och vuxenböcker. Min vetgirighet och sökande efter djup och mening togs sällan emot särskilt bra. ”Va inte så himla djuuuup!”, sa vännerna ofta. Eller ”tänker man på sånt blir man ju galen.” I tonåren hade jag effektivt lagt lock på min konstighet och försökte vara som alla andra.
Efter en kris i livet vaknade min gamla sida till liv. I samband med det såg jag JP Sears klipp om att omfamna sin knasighet och jag visste plötsligt vad jag måste göra. Jag måste släppa ut min inre nörd. (Länk till klippet finns längre ner).
Men det kan vara lätt att nöja sig. Så vi stannar i relationer och sammanhang som kräver att vi inte är för mycket, för opraktiska, för äventyrliga eller för kärleksfulla, eftersom det ändå är ganska bekvämt. Eller så håller vi fast vid jobb som betalar räkningarna och ger status, men som inte väcker någon passion inom oss.
Risken är att vi inte mår så bra till slut. En depression kan komma smygande, eller bitterhet eller aggressivitet. Så frys inte fast i isen (som ankungen var på väg att göra) utan sök vidare, inåt och utåt!