”Gör inte motstånd mot förändringar som kommer din väg. Låt istället Livet leva genom dig. Oroa dig inte att livet verkar vändas upp och ner. Hur vet du att den sidan du är van med är bättre än den som är på väg?”
Det här är en text i en serie av fyrtio texter om Kärlekens fyrtio regler som skrevs av Shams från Tabrizi som var Rumis andliga lärare. Du hittar de andra reglerna här>>
Människan lägger massor av energi på att försöka få livet att bli så som vi tänkt det. Vi gör upp planer för att röra oss i en viss riktning. Vi argumenterar, strävar och reagerar med ilska, irritation eller oro på det som går oss emot . Motståndet skapar fysisk och psykisk anspänning och blir frön till känslor som uppgivenhet, hopplöshet, värdelöshet och meningslöshet.
Det är därför Shams lyfter inställningen till förändringar i regel 13. Gör inte motstånd, säger han. Sen pekar han på något som den moderna människan har svårt att ta till sig: låt Livet leva genom dig. Shams ifrågasätter att vi med våra planer, drömmar och kontroll verkligen har hela bilden klar. Och hur kan vi veta vad som krävs för att de genuina drömmarna ska uppfyllas? Något jobbigt kanske behöver hända för att vi ska gå utanför vår comfort zone och utveckla nya förmågor?
Vi kan ta mitt liv som ett exempel. Länge strävade jag efter att ha spännande jobb, sådana som kunde leda till samtal under middagar (men jag insåg inte att det var mitt mål då det begav sig, och jag skulle absolut inte ens erkänna det för mig själv). Sen plötsligt kraschade min kropp eftersom jag strävade så hårt för att hålla mig samman fast jag knappt sov. I förtvivlan sa jag upp mig utan att ha någon annat att gå till. När jag i den pausen rannsakade vad jag ville bli när jag blir stor dök tanken upp på att jobba nära döden, som begravningsrådgivare eller någon som håller i samtal i palliativ vård. Jag varken hade utbildningen för det eller den mognad och erfarenhet som behövs. Jag var fortfarande rädd för att både ge och ta emot kärlek. Men jag sökte glatt jobb hos varenda begravningsbyrå i stan och när jag fick nej överallt utbildade jag mig till existentiell coach och startade en samtalsverksamhet. Men oj vad jag kämpade ekonomiskt och inte heller var jag tillfreds med livet, det kändes fortfarande som om jag stretade och strävade.
År 2021, efter en kris, öppnade jag upp för att flyta med i det som händer i livet (läs mer om Experimentet här). Jag slutade sträva. Det ledde till att jag, när jag egentligen letade jobb åt en av mina söner, hittade ett jobb som lät lockande för mig. Det krävdes inget personligt brev, så några minuter senare hade jag sökt jobbet. Jag fick det och lärde mig allt om ett stöd som möjliggör för vuxna att skola om sig och plugga till ett nytt yrke. Jag trivdes och lärde mig mycket om att både ge och ta emot kärlek i mötet med kollegor och kunder. Under tiden hittade jag även av en slump ett andligt hem i sufismen: en lära om hjärtats väg som stämde med mina egna erfarenheter, och jag har utvecklats i hur jag förhåller mig till människor och världen. Det intressanta är också att jag under en meditation för två år sedan hörde en röst – eller fick en insikt – som sa att jag skulle spara till ”länge”. Vad detta ”länge” var förstod jag inte. Jag trodde att det var till en lång resa någonstans.
Så nyligen, från ingenstans, dök åter längtan att få jobba mer direkt med människor. Jag fylldes av en vilja till mindre skärm och rent tankearbete och mer mänsklig relation. Då, inom loppet av några veckor dyker namnet på ett yrke upp från olika håll. Ett som jag inte kände till sedan tidigare. Dels dyker det i resultatet för ett test för vad jag skulle passa för. Dels dyker det upp i form av att en vän berättar att hon sedan en tid tillbaka läser till just det yrket. Och när jag kollar upp det, kan man arbeta just inom palliativ vård genom det yrket.
Så här befinner jag mig nu, sju år efter att tanken om att jobba nära döden tog form, och har nu kunskap om hur man finansierar tre års studier, jag har ett sparkonto med pengar till ”länge”, jag har utvecklats i hur jag förhåller mig till människor, jag har en utbildning i att hålla existentiella samtal och jag har hittat ett yrke som leder rakt in i mötet med människor som står nära döden. Dessutom startade utbildningen till yrket för första gången i höstas i den stad jag bor i.
Det jag vill säga med mitt exempel är att ja, livet kan vändas upp och ner, och det verkar mörkt. Jag upplevde ett tag att Livet målat in mig i ett hörn där jag var fast i att jobba med tankekrävande jobb framför skärm ända tills pensionen. Men om jag gjort motstånd hade mina ögon varit stängda för vad Livet ville föra mig härnäst. Inte i min vildaste fantasi skulle jag ha kunnat tänka fram en sån långsiktig plan som livet genomfört för mig. Men den har gjort mig mer redo som människa.
Med regel nummer tretton vill Shams få upp våra ögon för att en människas begränsade perspektiv inte kan ha koll på helheten. Vi kan sträva mot sådant som inte är vårt egentliga syfte. Jag tror att den självcentrerade syn jag hade på vad jag skulle jobba med, behövde en knäck för att Livet skulle göra mig redo för något annat.
Men att bara ”följa med” i ett sådant exempel som ovan går rakt emot vad vi lärt oss. Vi har fått lära oss att kämpa, att sträva. Normen är en människa som planerar och styr sitt liv, annars är man en… ja, en loser kanske? Ofta stämplar vi medgörlighet med etiketter som svaghet och ”vänder kappan efter vinden”.
Det är dock viktigt att påpeka att ”låta Livet leva genom en” inte betyder att man aldrig ska uttrycka en åsikt eller föreslå något – snarare tvärtom. Min egen erfarenhet har visat att man plötsligt blir öppen för vad Livet självt vill i situationen och kan uttrycka detta om man ger upp motståndet och den särskilda utkomst man själv satt upp som mål.
Att kunna följa Shams regel hänger såklart på att du har en tillit till att det finns något vänligt inställt utanför dig själv, som kommer att visa dig vägen om du ger upp ditt motstånd. Men om du märker just nu att du absolut INTE kan gå med på att ge upp ditt motstånd har du gjort en viktig upptäckt. Då kan du bestämma om du vill göra så som jag gjorde och pröva att flyta med i det som händer. Ibland är att köra något in i kaklet det enda sättet för att väcka liv i en tillit som gör att det går att lyssna på Shams regel nummer 13.
En viktig komponent som behövs för att klara av att följa Shams uppmaning är: nyfikenhet. Försök att ersätta motståndet med en känsla av öppenhet mot det som är på väg att hända. Nyfikenhet är en nyckel till att acceptera förändringar och bli mer av navet i livshjulet än det vilt snurrande yttre ringen.
Övning: Måla upp ett exempel på värsta tänkbara scenario för dig. Föreställ dig först hur du normalt skulle reagera. Skriv upp reaktionerna som kommer ur det motstånd du brukar känna när något förändras. Tänk nu igenom samma situation men lägg till nyfikenheten som en ny reaktion. Försök få fatt i känslan av horisont som öppnar sig, som att du lyfter blicken dit för att se vad som är på väg mot dig. Vilken känsla fylls du av? Tillit? Oro? Undran?
Foto: Tao Yuan/Unsplash