Alla människor har situationer där de ’tappar det’, hur mycket vi än vill reagera sansat och lugnt. Det är urgamla krafter som är i rörelse när det händer, och de är svåra att bryta. Men det finns fyra enkla ord som kan rädda dig från att dras med i virvlarna.
Alla människor har minst ett område i sitt liv som är minerat. Det kan vara i kärleksrelationer, arbets- eller familjesituationer eller i relation till den egna kroppen.
De minerade situationerna påminner om en tidigare händelse, ofta från när vi var små, där vi kände oss utsatta, avvisade eller kränkta. För att slippa uppleva obehaget igen har vårt psyke och kropp uppfunnit ett reaktionsmönster som ska försäkra oss om att vi undviker eller tar oss ur en liknande situation så att vi inte såras på samma sätt igen.
Men bara för att en situation liknar en tidigare händelse betyder det inte att situationen utgör ett hot idag, åtminstone inte på det urfarliga sätt som försvarsmekanismen vill antyda. Det är till och med så att liknelsen som vårt psyke ofta saknar verklighetsförankring helt och hållet. Vi projicerar helt enkelt ett faktum på något som inte stämmer. Försvarsmekanismen kan därför skapa mer problem än den är tänkt att undvika. Därför behöver vi lära oss knep för att hejda kedjan av reaktioner, så att vi kan ’nyktra till’ och se på situationen klarare.
Våra två fönster mot verkligheten
För att tydligare förstå vad vi behöver när vi triggas behöver vi inse att vi har två utgångspunkter när vi betraktar verkligheten. Vi har jag-berättelsen och jag-känslan.
Jag-känslan är vår lugna, klara inre kärna; en utsiktspunkt varifrån vi tar in världen med våra sinnen. Den är grunden till att vi överhuvudtaget känner att vi lever. Jag-känslan är inte beroende av något annat än att vi är vid medvetande. Den är minneslös och saknar tankar på framtiden. I jag-känslan är vi fria från att definieras av det som varit.
Jag-berättelsen är motsatsen. Den definieras av det förgångna och är en personlig historiekrönika. Det är den vi använder när vi beskriver oss själva och vad vi vill med framtiden. Jag-berättelsen består av minnesanteckningar av sådant vi varit med om, positivt såväl som negativt, och de minerade situationerna hör till särskilt laddade delar i den berättelsen. Krönikan innehåller även anteckningar om omvärldens förväntningar på oss.
För att klara oss bra i världen behöver vi ett sunt samspel mellan jag-känslan och jag-berättelsen. Jag-berättelsen ska inte ta över. Den ska stötta jag-känslan att ta goda, verklighetsförankrade beslut i omvärlden. Men när vi triggas i minerade situationer aktiveras laddade delar av jag-berättelsen. I sådana stunder tappar vi jag-känslan helt och hållet och återupplever de laddade delarna av vår berättelse. Vi blir den utsatta, den bortglömda, den kränkta eller den avvisade på nytt.
När vi triggas behöver vi alltså återföras från vår ’jag-berättelse’ till vår ’jag-känsla’ för att få verklighetsförankring på nytt.
De fyra livlinorna
Tricket är att memorera fyra ord att ha till hands när du ’tappar det’ – eller bara ett om du känner att det räcker. Och det är orden:
- detta
- här
- nu
- är
De här enkla orden gör något magiskt med oss. De drar oss bort från jag-berättelsen och in i Detta som är här nu. Prova att säga dem ett och ett. Högt eller inombords. Tänk på dem som ett mantra eller varför inte en trollformel.
För egen del fungerar Detta bäst. När jag säger ordet blir jag fysiskt medveten om tingen omkring mig. Ordet tömmer hjärnan. Jag kommer av mig och det är exakt vad vi behöver när vi är på väg att triggas. Du får en chans att släcka projektionen från det förflutna och skapa ett rum för det fria valet; Vill du löpa linan ut och följa det gamla vanliga reaktionsmönstret eller vill du prova nytt?
Kom ihåg att känslorna redan kan vara uppvarvade. Att avbryta explosionen är inte någon enkel sak. Klandra dig inte om du inte lyckas på en gång. Men försök ta hjälp av alla dina sinnen. Låt dem undersöka vad som egentligen pågår. Och ställ dig frågor: Är din parter verkligen på väg att avvisa dig för att du är oälskbar, eller säger hen något som är viktigt att lyssna på? Menar verkligen din kollega att din idé är värdelös och att du är dum och korkad, eller hade den personen bara en egen idé som den ville lyfta fram, på samma sätt som du ville lyfta din?
Med hjälp av livlinorna kan du bit för bit börja lära dig vägen igenom minfälten så att du inte längre aktiverar det explosiva utan bara känner att minorna finns där. Och vem vet, kanske har du röjt alla minor en dag.
Foto: Janosch Diggelman/Unsplash