Emellanåt fastnar vi alla i tankeloopar. Allt känns grått och det tycks hopplöst att komma loss. Om du då medvetet aktiveras kroppens sinnesintryck ökar chansen att bryta loopen – och mitt i allt aktiverar du din känsla för vem du är, vad du vill och vad ditt nästa viktiga steg i livet är.
Emellanåt går vi alla in i en period av nedstämdhet. Ibland varar de längre än vanligt. Ibland bara en dag. Men oavsett längd präglas perioderna av att vi fastnar i en rundgång av återkommande tankar eller känslor. Det kan handla om att allt är hopplöst, att vi borde ha gjort något som vi missat eller att ingen älskar oss oavsett. Ibland är det känslan av meningslöshet som går på repeat.
Rundgång som stryper livskänslan
Tankeloopen är en så kallad centripetal kraft, alltså en en inåtgående spiral; för varje ny repetition av samma tanke och känsla sluter vi oss inåt och minskar kontakten med det som faktiskt finns omkring oss. Tanken och känslan blir självbekräftande och självförstärkande. Vi kan likna det med att mura igen fönstren mot omvärlden och helt börja leva i ett slutet rum. Vi blir mer och mer bedövade sinnligt. Och mer och mer okänsliga för det som känns i kroppen. Och det stryper syret till den viktiga livskänslan som är knuten till vår kropp och våra sinnesintryck.
Livskänsla är den sinnesförnimmelse som kan skölja över dig och som får dig att känna dig särskilt levande. Det handlar om en stark jag är-känsla besläktad med frihet, kärlek, sällhet och glädje. Och den här känslan är viktig, för den är myllan från vilken din vilja, relationer, värderingar, och ambitioner växer.
Det som behövs för att bryta tankeloopen är alltså vår kropp, för livskänslan närs av andning, beröring och olika strukturer mot huden, smak, hörsel, synintryck men också medvetna långsamma och innerliga rörelser.
Så här väcker du livskänslan:
Om du känner att en tanke- eller känsloloop börjar forma sig är det bra att bryta den innan den hunnit gått för långt i sin slutenhet. Gör något av de här sakerna nedan.
- Gå barfota, även i skogen – gå långsamt och känn efter. Om det är knöligt och stenigt gå extra långsamt och medvetet!
- Plaska med nakna fötter i vattenpölar.
- Gräv i jorden; känn med händerna utan handskar.
- Känn på träd, mossa, asfalt, bordsdukar, tapeter, möbler, vattenstrålen.
- Tugga långsamt – beskriv strukturen och smaken – för dig själv eller någon annan.
- Stoppa oväntade saker i munnen. Det mesta är inte farligt att känna med tungan på. Tänk på små barn hur de gör.
- Baka, snid, måla med fingrarna.
- Klia någon på ryggen, pilla i någons hår.
- Klappa katter, hundar, hästar och de djur som låter sig klappas
- Blunda och beskriv hur vind, värme, tryck, kliande känns mot huden.
- Bada naken i sjöar och hav. Vatten mot hela huden aktiverar en stor del av kroppen samtidigt.
- Dans, qi gong, yoga eller löpning är bra och helst barfota!
Du behöver även tid
Nedstämdhet och tankeloopar försvinner inte med en gång. De är starka krafter. Förmodligen behöver du parallellt utforska var känslorna och tankarna kommer ifrån och vad de vill säga dig. Och långtgående depression ska naturligtvis hanteras av vården.
Men under semesterperioderna finns det ofta tid. Då är dessutom ett klimat som tillåter oss att vara barfota och att bada nakna. Så se de här övningarna som en långsam nötning där du med envishet till slut öppnar upp ditt igenmurade fönster till omvärlden så att livskänslan kan blåsa in igen. Det blir i alla fall inte värre av att prova.
Jag hoppas din livskänsla hittar tillbaka!
PS. Självklart kommer folk att stirra på dig om du går barfota och smakar på saker. Men se det som hjälp. Du har ju aktiverat DERAS synintryck och därmed brutit deras eventuella tanke- och känsloloop. De fick helt enkelt något annat än det gamla vanliga att fundera över.
Foto: Sharon McCutcheon/Unsplash